Möllevångsgatan för tio minuter sen...

Satt och tog en stilla eftermiddagsöl med Terry på Nyhavns uteservering mitt på Möllevångstorget för en halvtimme sen. Hela området var färgat i himmelsblått såhär en timme innan MFF-AIK, och stämningen var precis sådär gemytlig som klyschan säger att det ska vara runt Möllan. Joel och Petra sa hejdå och drog iväg till Köpenhamn, och efter ölen var uppdrucken så tog vi en kort promenad runt Möllan.
Nere vid Ölcaféet står de hårda killarna i vita kepsar samlade och precis när vi passerat Tempo börjar de gruppera sig för språngmarsch. När vi är nere på Möllevångsgatan hörs ett vrål och de kommer rusande, en homogen grupp på kanske femtio stycken adrenalinstinna unga skånepågar, vrålandes "Solna - tattare!" med det karateristiska våldssuget i blicken.
Supporterpolisen med jeansjacka och solglajor står och spejar, sirener börjar tjuta och polishästarna sätter upp i galopp.
Det är fotbollsfight på gång och två indiegudar från Stockholm har hamnat mitt i skiten.

Precis utanför nyblivne villaägaren Måns Renntuns lägenhet fastnar de. Vi ser inte röken av Gnagets mäCKtiga Firma, men MFFs dito står och hetsar ett litet tag mot snuten, som griper ett par stycken inför lördagsflanerande pensionärer och lättimponerade Möllan-barn.

Vi går upp till Joel & Petras lägenhet på Friisgatan, och här sitter vi nu och ser på lite riktig fotbollsunderhållning i form av Everton-Man United istället. Rooney gör precis 3-2 nu, grymt snyggt, och Everton-fansen lär ju inte direkt förändra sin bild av Judas nu...

Gårdagsnatten var en helt okej fredagskväll i Malmö. Planet var lite sent och vi anlände inte till Malmö förrän vid kvart i tolv. En snabb dry martini och en bärs hemma hos Joel, och sen en runda på Inkonst och KB med öl i snabbt tempo, lite indie-electro-rock-hits och hälsande på några söta tjejer och givevis underbare Vakt-George på KB, som tackade för mina fina ord om honom som landets bästa vakt härommånaden i AlltOmStockholm/Malmö.

Ikväll krossar vi KB!
Hör av er för gästlista om ni är i byen!

Lite klubbnytt, skvaller och sånt där

* Kornél & Sebastian lämnar nu Teatron, som de har drivit tillsammans i nästan exakt ett halvår, och lyckats göra till ett riktigt fantastiskt ställe för precis den sorts dansmusik och folk som jag tror de var ute efter. Sebastian lämnar även Spy Bar verkar det som, och jag tycker såklart det är tråkigt.
Vilka som ska ta över på Tettan är än så länge hemligt, men jag gissar att det blir ett ännu ett stekarställe tyvärr...
Hoppas Seb öppnar den där kebaben som han snackade om för några år sen nu!

* Trädgården öppnar fredag 1 juni, dvs samtidigt som jag själv kör igång min stora klubb Flyktsoda på Debaser Medis. 
På Trädgården blir det ett sedvanligt indiegolv med residenter som Peter Ryckert och Daniel Öhrn, samt vad jag antar även kommer bli ett electro/techno-golv också, väl?
Eventuellt ska jag spela skivor på Södra Latins slutskiva där en vecka senare. Redan imorrn torsdag spelar jag ihop med Jonas på en av Södras studentskivor på Engelen. Kan nog bli galet.

* Softa Söderbaren Snotty på Skånegatan fyller 1 år på lördag och dubbelfirar det med superstammisen, bloggaren, krönikören och plattvändaren Eric "DetLjuvaLivet-Goesta/Eric" Rosén som passerar gränsen för när man är närmare 40 än 14, och har lovat att fira det genom att börja bygga ölmage.

* Mediagubbklubben Julia kommer är en av klubbarna som kommer husera på Spymlan i sommar. De har enligt uppgift bestämt sig för att fixa ljudet lite bättre, så det går att höra när Virtanen drar på James "Laid" och när Pyl sjunger allsång till Mink De Ville.

* På lördag firar Skellefteås bästa band någonsin, This Perfect Day, att de släpper samlingsskivan "Setting Things Straight 87-07"! Givetvis är festen belägen i samma gamla källare där åtminstone halva TPD mer eller mindre levde under första halvan av 90-talet. Då hette det Hannas Källare, nu är det Pet Sounds Bar. Det enda som egentligen hänt är att  jeansen är lite vidare i midjan, hårfästena lite högre och ölpriset gått upp några spänn. Gå dit och minns eviga klassiker som "Fishtank", "Postcard Summers" och "Headache".

* Och några av dem som var med och drev just Hannas Krog har nyligen öppnat nya restaurangen Momma i en annan gammal klassisk nittiotals-söderkrogs lokaler, Folkhemmets, på Renstiernas Gata.
Har inte varit där än, men promenerat förbi ett par gånger och det ser fint ut. Sådär hemtrevligt, välkomnande och mysigt som jag minns alla krogarna i Lotta & Bettans lilla imperium (Hannas, Spisen, Temple Bar, K, Hannas Deli, Ocean och nån till som jag inte minns nu).

* Och så ska Emelie & Lång-Kalle köra klubb med det underbara namnet "Sju sorters apa"! Jag gissar att det kommer vara på Riche, där fö även Riche Lads Club med Mange & Robban kommer hålla till på onsdagarna.

* I helgen flyger jag och min käre
Ekerö-slampa till indiegud ner till Malmö för att festa och spela skivor. Tror det kan bli ett besök på Malmö Stadion och MFF-AIK på lördag också. När man ändå är där liksom...
Och så ska vi såklart träffa alla vänner & bekanta, ingen nämnd, ingen glömd.

Om fotbollen igår vill jag bara sjunga en sång: [mel: "Hand i hand", Magnus Uggla]
Fantasi
Ni har ingen fantasti
Ni snor från Hammarby
För ni vill va som oss
Men ni är pinsamma gnaget

I övrigt har jag förträngt skiten. Det är sol ute och vi ska bli fulla för kärlekens skull.

Derby i Mordor ikväll

Livet går vidare. Sommaren närmar sig med stormsteg. Jag har en förkylning som jämfört med en del annat bara känns extremt larvig just nu.

Ikväll är det årets första derby. AIK har hemmamatch och jag vet många bajare som bojkottar av den anledningen. Det är rätt fånigt tycker jag. Jag vill se Bajen live så ofta och mycket jag kan, sen spelar det faktiskt inte så stor roll om det är Gnaget, Bröndby eller Nyköpings BIS som får del av mina inträdespengar.
Bara genom att vi går dit och hyllar fram vårt lag så ger vi ju kanske Bajen det där lilla extra stödet som behövs för att vinna på plan, vilket för mig är så ofantligt myket viktigare än några principer, både rent egoistiskt och som en del av Hammarby.
Men alla gör såklart som de vill.
Jag gillar inte heller Råsunda det minsta, även om jag rent åskådarmässigt tycker den är bland de bättre arenorna i Sverige. Jämfört med Stockholms eller Malmö Stadion med sina löparbanor och shit så är den ju faktiskt helt okej. Sen mår man ju illa bara man går av på Solna Station och andas luften därute, precis som att hatet väller upp i varenda por i kroppen i samma sekund man kliver upp på Södra läktaren och ser de svartgula råttorna därborta på andra sidan.
Derbyn är speciella. Det är kamp, hat, frustration och passion till hundra procent på både läktare och plan. Förra höstens vinst över Gnaget var bland de största dagarna i mitt liv. Så mycket betyder det för mig.

Här är en liten Hella-intervju jag gjort förresten.


Vila i frid, broder!

mangeb

Mange Berggren, indieklubbsarrangör, DJ och kompis har lämnat vår värld.
Så jävla onödigt. Det fanns ju så mycket mer att ge liksom. 
Outsägligt sorgligt.

Jag vill absolut inte att detta ska uppfattas fel på något sätt. Vill bara få chansen att sända mina tankar till de som kände honom bättre än jag.
Kan tyvärr inte komma till Mosebacke på fredag eftersom jag är i Malmö då, men jag hoppas det blir fint och värdigt.
Jag ska spela "This Charming Man" för dig på KB, kompis!


Djungeltrumman-fest igen nu på fredag!


dtspyan

Alla måste komma som sagt. Det kommer bli en grym kväll.
Isaac Nyberg gör livedebut och vi är alla peppade som fan för att höra allsången på årets punkindie-anthem "Förortsbarn" live för allra första gången!
Those Dancing Days är alldeles fantastiska, och redan bokade till såväl Hultsfred och Emmaboda som Peace & Love och Way Out West i sommar!

Kom tidigt så kan det kanske bjudas på en öl eller två.



En bild från Götet i lördags...

bajendj

Och
här finns det massa fler bilder!

Ikväll spelar jag på Baba Sonic!
Indie, dans, öl, allsång, hångel och allt det där andra som hör till.

Och på fredag är det som sagt Djungeltrumman-fest på Spy Bar. Alla måste komma!



En helg full av snabba ryck

Det kan vara aningen förvirrande att flänga runt på det sätt jag gjort i helgen.
Från trevligt konstvernissage till Bez-dans på indieklubb. Från långefterfest och sömn på soffa till Hammarbykärlek på Söderstadion. Var underbart att vara där igen, men jag blev inte nämnvärt imponerad av spelet ändå, trots vinsten. Drog i 90:e minuten och missade således Egurens 3-0-mål, vilket kändes rätt konstigt, och så lite drygt tre timmar senare är man helt plötsligt på en klubb i Göteborg och snackar med Djungeltrumman-folket och Calle Stephansson från Bad Cash.

Det var en lyckad kväll, 700 pers inne, och mitt dansgolv var smockfullt trots en minst sagt påfrestande CD-spelare som inte riktigt ville göra som jag önskade.
Kul som fan att träffa alla därnere. Allt Djungeltrumman-folk, alla vänner och bekanta och övriga. Drog på mig Bajenmatchtröjan sista timmen i DJ-båset, var väl sådär halvpopulärt kanske.

Och så frukostbuffé med härligt nybakade croissanter på ett café i Vasastan, och långsamma tåget hem genom ett soligt Sverige just på väg att börja grönska. Stannar i varenda liten bruksort som finns i hela Västergötland och Värmland. Ser träningsoverallsfamiljerna i Trollhättan, skatekidsen som hänger på stationen i Grums, EPA-traktorn på vägen utanför Kil... Tänker på när jag var med och stormade planen i Degerfors på en bortaresa nån gång under det tidiga 90-talet. Tänker på Dana när vi stannar i Kristinehamn. Väntar nån minut med att ringa en kompis när jag hör att vi snart är på väg in i Åmål, bara för att extremt larvigt kunna säga att jag befinner mig i "fucking-jävla-kuk-Åmål". Löser korsord, läser bok (Stieg Larsson "Män som hatar kvinnor"), tittar ut över landskapet. Röda stugor med vita knutar, hästar, kor, får, fåglar, rapsfält och granskog, björkar och tallar, motorcyklar som bränner förbi i läskigt höga hastigheter,  traktorer som plöjer åkrar. Alla dessa åkrar. Sverige är ett land av åkrar, stugor och skog. Det är ganska lätt att glömma det ibland när man står i Vita Baren och dividerar om nåt nytt modemagasin.

Kommer till Stockholm halv åtta. Promernar genom Gamla Stan. Exakt 25 timmar och en kvart har jag varit borta från stan, det känns som en vecka. Alla uteserveringar är fulla, det spelas reggae och folk sitter i kortärmat. På Indigo är det fest. De fyller sju år (tror jag det var?) och bjuder på gratisbärs. Gurra Bendt och Leenus spelar skivor. Det är trångt och varmt som i en bastu på Karin Ströms land i kräftskivetider.
Lördagskvällens Göteborgsrockelit med Henke Berggren, Bad Cash, Silverbullit-Simon och diverse andra är utbytta mot Stockholmsditon med Moneybroter, Hives-Pelle, Henrik de la Cour och Juvelen. Den sistnämnde gör en grym spelning på bardisken, där han bland annat spelar en helt ny låt som var knäckande bra. Potentiell sommarhit kanske?

På Söderkällaren är alla vännerna i Söndagsgänget samlade. Jag får applåder när jag kommer in och allt är så fint och vänskapligt och kärleksfullt... Sen blir jag trött och går hem. Helgen är över och jobbveckan har börjat för länge sen. En bra jobbvecka tror jag.
På fredag är det Djungeltrumman-fest på Spyan!

Jag älskar att planera mina helger, men också att spräcka planeringen totalt

Sådärja, nu har jag skickat årets första Bajenkrönika och fixat klart med lite grejer inför Djungeltrumman-festerna o sådär.
Nu är det helg. Och termometern står på 18.7 grader. Det är fan nice, som vi säger.

Mitt hårdplanerade och späckade helgschema ser ut som följer:

Idag:
16-18 Fika med Cirran
18-20 Vernissage på Galleri Kleerup för Bäcklin & Olle.
20.30 Äta min innestående lyxmiddag på Restaurang Kungsholmen.
23.30 Spela indie på Back to Basics, Marie Laveau en halvtimme typ. Lär väl hänga kvar där ett tag, sen kan det väl tänkas bli Spyan en sväng kanske...

Imorrn:
12.30 Vakna, duscha, gå ner till Centralen och låsa in min skivväska i ett skåp.
13.00 Medborgarplatsen. Öl och Bajensånger i solen!
15.00 Marschen mot Söderstadion med tusentals grönvita bröder och systrar.
16.00 Hammarby-Trelleborg
17.50 Springa till Gullmars t-bana.
18.15 X2000 till Göteborg
21.17 Taxi till Järntorget och Djungeltrumman-festen på Respekt.
00-03 Spela skivor på indiegolvet.

På söndag:
12.00 Djungeltrumman-frukost på café nånstans.
13.30 Söltåget hem
19.30 Hemma, chilla altenativt söndagsöl.

Det blir nog en grym helg det här. Ha det bra folks!

The tale of the brave sir Ola!

I onsdags kväll satt vi hemma hos Jonas och lyssnade på Melodifestivalvinnarna The Arks nya album. Vi konstaterade att det var spretigt, hittigt och aningen mindre musikalbetonat än de tidigare, och att det finns ett par monsterhits och några riktigt grymma textrader.
Och så började vi minnas tillbaka. The Ark och jag går ganska långt tillbaks i tiden. Jag har en jäkla massa roliga och galna minnen med dem genom åren.

Allra första gången jag hörde talas om dem var på Lollipop, 1997 eller möjligen 1998. Håkan Waxegård hade tjatat om dem och de fick spela på nån av festivalens mindre scener mitt på dagen. Jag tyckte de sög. Avsevärt många timmar senare orkar jag inte åka hem utan däckar istället i ett tält tillhörande en ung tjejkompis. Jag vaknar med ett ryck morgonen efter, bara för att få höra Mikael Jepsons första ord till mig någonsin; "Vi har inte gjort nåt, jag lovar!". Han klär snabbt på sig samtidigt som han gång på gång upprepar orden, i tron att min tjejkompis egentligen är min flickvän och att det ska bli jidder. Jag garvar bara.

Det går nåt år, jag ser Ark på Emmaboda och i Hultsfred. Jag sågar dem på Bomben och jag snackar skit om dem ganska mycket eftersom jag mest tycker de är "larviga glamrocksposörer" eller nåt liknande. De gillar nog inte mig så värst mycket heller.

Och så en kväll i Hultsfred. Jag har bestämt för mig att det var nån Aftonbladet-fest bakom deras trailer, så kommer Ola Salo fram till mig. Vi börjar prata, "jag gillar ju er egentligen". Vi kramas och sluter fred. Det känns befriande på något sätt, och vi bestämmer oss för att ordna en fest tillsammans, "Bomben & The Ark".
Det blir ingenting av den festen såklart, men jag bokade dem som DJs i rockbaren på Bomben XL en ganska kaotisk kväll åtminstone.
Och vi har festat ihop hårt många gånger sen dess. På Carmen, på Kvarnen, på Allhuset, på Emmaboda och i Hultsfred, på Rockbjörnen-festerna på Cirkus, på efterfester och lite överallt.

De två mest minnesvärda kvällarna med Ark måste ändå vara dels
maskerad-releasefesten för "In Lust We Trust"-albumet 2002. När hela Mosebacke fylldes av ödlor, tandkrämstuber, transvestiter och talibaner. Och när vi allihop vällde in på Kvarnen tillsammans efteråt, en vanlig lugn söndagskväll, med maskeradkostymerna på. Och "efterfesten" ute i Björns Trädgård med A-lagarna som hade en hel fryspåse med såna där hörlursploppar och bytte fem stycken såna mot två folköl av oss.

Och så givetvis hemresan från Hultsfred när vi varit där och spelat skivor på Rockpartys 20-årsfest mitt i vintern.
En hel buss full med den svenska rockeliten, plus en handfull lätt bakfulla Bomben-DJs. Och som reseledare, kapellmästare och dirigent: Maestro Ola Salo i egen hög person!
Jag skrattade oavbrutet i alla långa timmar den där segbussresan hem från Hultsfred alltid tar. Ola var kung den dagen. Han skrev en egen musikal där alla på bussen hade varsin roll, stor eller liten, jag var en flöjt som sa "åååååhh!" ett par gånger. Huvudkaraktären var Ebbot Lundberg, och titeln på musikalen blev det typiskt Ola Salo-klingande "The tale of the brave sir Ebboth and the search for the infinite horizon".
Nånstans runt McDonalds Linköping bestämde vi oss för att sätta upp den som "on ice"-show på Globen också. Det blev inget av den saken heller, men nu har ju Ola och hans lilla band fått äga ett fullsatt Globen ändå.

Start spreading the news...

New York

Nu ringde farsan precis. Biljetterna är bokade. 24-30 maj är vi där!
New York, New York!

Satan vad jag ser fram emot det...

Bloggutmaning från Hermann!

Fick en bloggutmaning av Hermann igårkväll och har inte hunnit svara förrän nu.

Tio första

Första bästa kompis: Borde ha varit Johan Strandberg tror jag.
Första bil: Jag har inte kört en meter i nån bil alls, men första bilen jag kan minnas att mina föräldrar hade var en vit Simca, sen bytte vi till en guldfärgad.
Första kärlek: Åsa Cederqvist måste det ha varit.
Första husdjur: Två undulater som hette Ivar och Fia (jag hade läst nånstans att de lyssnade bäst till "i" och "a").
Första semester: Var alltid på Öland när vi var små, och i Härjedalen om vintrarna.
Första jobb: Brevbärare på Posten i Sundbyberg. Fast jag delade ju reklam innan iofs, och jobbade väl lite åt pappa o sådär.
Första köpta skiva: The Pinks "Spelar ingen roll/Helena & jag" på 7", samt "The Beatles 20 Greatest Hits" i en spansk utgåva på LP, inköpta på Domus i Västerås 1984.
Första riktiga kärlek: Alla mina första kärlekar var olyckliga, men den första "riktiga" var väl typ Karin Nygren i åttan kanske.
Första piercing: Haha, kommer aldrig existera nåt som piercing i min kropp.
Första konsert: Björn Afzelius på Borgholms Slottsruin -83 eller -84. Leonard Cohen på samma ställe ett år senare.

Nio senaste

Senaste alkoholdrycken: Sent i söndags natt drack jag några droppar Southern Comfort.
Senaste bilfärd: Taxiresan hem efter den där Southern Comforten i söndags natt/måndags morse.
Senaste filmen du såg: På bio är det "Darling".
Senaste ringda telefonsamtal: Mamma för en stund sen.
Senaste bubbelbadet: Oj, minns inte. Säkert ett par år sen på nåt hotell.
Senaste spelade cd: Labrador-boxen i morse, radio nu.
Senaste kyss: I söndags natt.
Senaste gången du grät: Hmm, var nog ganska nyligen men jag kan inte minnas när eller varför just nu.
Senaste måltiden: Ett äpple och en kopp kaffe för en kvart sen.

Åtta har du nånsin

Dejtat en av dina bästa kompisar: Jag dejtar inte, jag ligger.
Blivit raggad på av bra kompis flickvän/pojkvän: Nä, tror inte det.
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja, jag blir kär väldigt lätt.
Fastnat med blicken i någons urringning: Alltför ofta.
Fått ditt hjärta krossat: Verkligen alltför ofta.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Det kan nog ha hänt ja.
Haft ett one night stand: Se ovan.
Busringt till någon: Ja, och t o m fått betalt för det ett par gånger.

Sju saker du har på dig just nu
1. Paul Smith-strumpor
2. Cheap Monday-jeans
3. H&M-boxers
4. En långärmad tee som är Bäcklins
5. Ingenting
6. mer
7. jag tvättar just nu.


Sex saker du gjort idag

1. Tvättat
2. Druckit kaffe
3. Uppdaterat klubbguiden lite på http://www.djungeltrumman.se/
4. Skrivit några viktiga och några oviktiga mail
5. Läst kanske femton texter om Hammarbys oavgjorda match mot Gais igår
6. Fått en FriendRequest av RebellRobert på MySpace!

Fem favoritsaker utan rangordning

1. Hammarbymärket
2. Internet
3. Alkoholen
4. Maten
5. Musiken

Fyra personer du kan berätta allt för
Säger som Goesta/Eric här, man kan nog inte berätta riktigt allt, men de här fyra kan jag väl berätta det allra mesta för ändå.

1. Dana
2. David
3. Cissi
4. Richard

Tre val

Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Eh, sommar såklart.
Choklad eller chips? Äter lätt mer chips, men tycker nog egentligen mer om choklad.

Två saker att göra innan du dör
Kopierar Goesta/Eric här rätt av.

1. Skriva en roman som blir publicerad
2. Få barn.

En sak du ångrar
Jag ångrar så mycket och får bara mer ångest om jag måste dela med mig av det...


Och så ska jag skicka vidare Bloggutmaningen till tre pers också dårå.
Hmm, vi kör på Richard, Jonas och Margret då!


Eskapism, allvar och fantasier

Ja, jag är rätt slutkörd efter den här långhelgen. Så värst mycket påskfirande blev det väl inte direkt, men vi firade ganska så bra ändå måste jag säga.
Det om det.
Ikväll börjar Allsvenskan 2007. Vissa kanske säger att den startade redan i fredags, när jag satt med alla barnfamiljer i rödsvarta träningsoveraller på Råsundas norra läktare och såg BP spöa Djurgårn. Vissa gör kanske som TV4s Fotbollskanalen och tar ut ett "Veckans lag" redan på måndagskvällen, trots att alla matcher inte ens har spelats ännu.
Ikväll börjar det på allvar nämligen. Gais-Hammarby på Nya Ullevi. Jag är inte på plats i Göteborg. Och inte är jag på väg dit heller, inte förrän exakt en halvtimme efter Bajen-Trelleborg på lördag kväll då jag drar ner för att spela skivor på Djungeltrummans fest på Respekt.

Nervositeten kommer i små chockvågor en dag som denna. Det kan gå minuter, ibland kanske t o m nån timme eller två, när man tänker på annat. Vad som hände i helgen. De där skivspelarpassen, efterfesterna, den där tjejen, alla de där barerna, klubbarna, konserterna, ölen, järnen, vännerna, taxiresorna, middagarna, låtarna, hånglandet, dansen, fikandet, soffhänget, fotbollen...Ja, och då kommer man såklart att tänka på Bajen igen, och så är det kört. 
 
Vad som händer i veckan. Roliga skrivjobb och inte riktigt lika engagerande skrivjobb, lite fixande och uppstyrande av saker, nåt möte, nån middag kanske, Djungeltrumman-festen i Göteborg... Och då kommer det igen. Hammarby spelar allsvensk premiär ikväll.
Säsongen börjar nu. Det är nu det gäller.

Den här slut-tabellen gissade jag på i torsdags, dvs dagen innan serien startade.

1. Elfsborg
2. Kalmar
3. AIK
4. Helsingborg
5. Djurgården
6. Malmö FF
7. Hammarby
8. IFK Göteborg
9. Halmstad
10. Gefle
11. Brommapojkarna
12. Trelleborg
13. Gais
14. Örebro

Gällande ikväll så tror jag på följande startelva.

Richard Kingson
David Johansson - José Monteiro - Suleyman Sleyman - Gunnar Thor Gunnarsson
Erkan Zengin - Mikkel Jensen - Sebastián Eguren - Lolo Chanko
Paulinho - Sebastian Castro-Tello


Avbytare: Erland Hellström, Emil Johansson, Jocke Jensen, Toni Nhleko, Jeffrey Aubynn/Heidar Geir Juliusson.

De positioner det känns mest osäkert på är:
...om Sulan tar mittbacksplatsen framför Jocke J, som lite förvånande har visat framfötterna ordentligt under försäsongen.
...om Castro-Tello verkligen tar den där platsen bredvid Paulinho på topp. Tydligen säger rapporterna från gårdagens träning att det verkade så, men det rimliga låter väl mer som att Nhleko eller möjligen Heidar får lira från start. Även om jag personligen har Castro som en av favoriterna i dagens Bajen.
...vem som tar vänsterytterplatsen av Lolo och Jeff. Och anledningen till att Jeff är så osäker har alltså inte med kontraktstjafs att göra utan med att han inte är fullt återställd efter sin skada.

Tror matchen kan sluta precis hur fan som helst, det är vidöppet. Men jag fegar och gissar på 1-1 ändå. Mål av Paulinho och mannen med Allsvenskans snyggaste namn; Bobbie Friberg da Cruz!
Publik: 7549 personer på ett glest och blåsigt Ullevi.
Varningar: Eguren, Gunnarsson.

Sådär håller jag på, går igenom en massa scenarior i huvet, och fantiserar om en stabil storvinst...


Fulla för kärlekens skull

Bra dagar. Bra flyt just nu.
Igår, lite jobb, lite softande, en öl på Läckerbiten med bästa Jonas-Freja-Kringlan. Över till Skivfönstret som bjöd på Eldvkvarn-spelning och öl. Kändes nästan lite läskigt att stå en halvmeter från Plura, som satt där på disken med uppknäppt skjorta som blottade den rödbrända bröstkorgen med den stora leverfläcken mitt på, och sjöng om spritromantik och spritmisär, kärlek och systrar och Stockholm och resor och gator och vänner och ännu mer kärlek och spritromantik. Det var en jävligt fin spelning. Fyra låtar bara. Trummisen spelade på den tomma Lapin Kulta-lådan och en stekpanna. Karla körade och varken jag eller nån annan vågade riktigt sjunga med i "Fulla för kärlekens skull". Men vi gjorde praktik av det istället.

Baba Sonic, bärs, brudar, blackjack, Bajensnack och Broder Daniel.
Teatron, techno och trötthet.
Promenad hemåt och direkt i säng utan att svara i telefon när kompisarna ville till Spyan.

Idag, bra möte på Pause. Hugo är chefredaktör där igen nu, samtidigt som han är förlagschef. Ska skriva lite mer för dem framöver igen tror jag. Ska bli kul som fan.
Och så ringer Urban Rybrink och jag väntar mig ett samtal om gårdagens blogginlägg men får istället en, extremt sen men väldigt välkommen, förfrågan om att skriva för Hammarbys hemsida i år!
Känns grymt roligt såklart!

Ska dra och träffa David och Dana nu. Mina bästa vänner tror jag. Sen kommer Emma upp från Götet. NG-smygis, CDOASS på Debban och Hacienda-kväll på Neu... The only way is up!

Vinna Allsvenskan eller rädda världen, det är frågan!

bajenunicef

Är det en fotbollsklubbs primära ansvar att "rädda världen"?
- Nej, men givetvis är det bra om man försöker påverka och dra sitt stå till stacken.

Men, är det inte allas pikt att försöka göra vad man kan för att göra vår värld till bättre plats för dig och mig?
- Jo, visst är det så kanske.

Men varför är du då förbannad på att Hammarby skänker bort, ja t o m betalar för, en reklamplats värd flera miljoner till ett FN-organ som jobbar för att världens fattiga barn ska kunna leva drägligt? Speciellt du, Gustav, som alltid snackar om att du är vänster och en sann humanist, borde inte du istället vara stolt över att Bajen väljer att göra en sån här hedervärd sak?
- Jovisst, det är naturligtvis jättefint av Hammarby att samarbeta med Unicef. Och det är jättebra att vi i rika västvärlden försöker hjälpa fattiga u-länder så mycket vi kan. Men jag tycker ändå att man ska skilja på vissa saker här.
Hammarby är en fotbollsklubb, vars primära mål bör vara att spela så bra fotboll som möjligt (läs: vinna matcher och titlar, bjuda publiken på underhållning, göra snygga mål o s v). Genom att göra detta, och genom att bara finnas där med alla myter, legender, historier och odödliga minnen så har Hammarby vunnit ett antal tusen människors hjärtan på ett eller annat sätt.

Visst är det då helt strålande om Hammarby, i egenskap av förebild och spindel i nätet för en jäkla massa folk, vågar och vill ta ansvar för att försöka påverka sina supportrar till att göra rätt även utanför fotbollsläktaren.
Att starta kampanjer som går ut på att fansen ska ta hand om varandra, inte slåss, inte mobbas i plugget och som i detta fall alltså hjälpa tredje världens barn.
Fantastiskt, naturligtvis. Det är jag jättepositiv till, något annat vore ju helt befängt.

Men, det finns ett ganska viktigt men här, Hammarby är också ett företag. Inget jättestort företag, men ett företag som givetvis påverkar hur det går för laget på plan och hur supportrarna vid sidan av den ska må på nätterna.
Och företaget Hammarby står inte direkt på den mest stabila ekonomiska grunden just nu (eller någonsin tidigare under de 110 år som föreningen funnits för den delen).
Ändå väljer företaget att ge bort en av sina absolut största och bästa inkomstkällor (tröjreklamen) gratis (eller alltså t o m betala 50 000 om året för rätten att få använda den) till välgörande ändamål.

Vissa menar att det är nödvändigt för att förbättra Hammarbys skamfilade rykte, något som knappast våldsverkarna och bengalkastarna lär bry sig sådär jättemycket om.
Nästa gång nån är på väg att kasta mynt i huvudet på domaren så lär snubben knappast tänka "Nä, nu sabbar jag den härliga goodwill vi fått genom Unicef-samarbetet, så jag skiter i att kasta det där myntet".
Rötäggen kommer såklart finnas kvar ändå, och får bara ännu mer vatten på sin välfyllda kvarn(en) nu igen.

Vissa andra menar att de miljoner vi tappar ekonomiskt på Unicef-samarbetet kommer tas igen mångdubbelt i och med att "alla" sponsorer som tvekat om att förlänga avtalen med Bajen pga huliganism och annan badwill nu kommer se att "äntligen, Bajen goes good guys" och fördubbla månadspengen till vår klubbkassa.

Jag tror det när jag ser det.
Till dess tycker jag tyvärr att Hammarby gör fel i att avstå från pengar värda mer än våra dyraste spelarköp bara för att låtsas rädda världen.
Det finns många många andra, och bättre, sätt att göra vår värld bättre. Rösta rätt i valet, handla ekologisk och rättvisemärkt, res miljövänligare, stöd bra företag och bojkotta de sämre, påverka folk på din arbetsplats, i din skola eller kompiskrets... Och så vidare.

Jag hoppas dock att jag har ofantligt fel i den här frågan, det vore minst lika skönt som om jag har fel i frågan om hur det ska gå för Bajen i Allsvenskan i år.


Träningsvärk

Jag har träningsvärk i benen idag. Låren är stela som takbjälkar, ljumskarna värker och fötterna ömmar.
Det är resultatet av två timmars fotbollsspelande igår eftermiddag på Katarina Södra skolgård ihop med folk från 7 år och gissningsvis en bit över 50 åtminstone.
Årets första aktiva fotbollsspelande var därmed avverkat och fy bubblan vad kul det var!

Strax innan dess hade jag gjort årets första aktiva fotbollstittande på Söderstadion. Hammarby nollnollade i genrepet mot Vålerengen och alla som har något intresse av fotboll har nog redan läst vad som bör läsas om den matchen. Glädjande att Richard Kingson kändes stabil, glädjande att backlinjen var den säkraste lagdelen helt otippat och kul att se Lolo Chanko och Emil Johansson så bra tillsammans på vänsterkanten.
Det var det positiva, vi nöjer oss med det här tycker jag.
Om en dryg vecka är det dags för avspark på riktigt. Blir nog ingen resa ner till Gais-matchen för mig dock, har inte råd, och har för mycket annat också.

Annars har helgen varit hård och rolig med ingredienser som Fienden-fest, extremt mycket fotbollstittande och fotbollspratande, öldrickande, järndrickande, solgassande, promenerande, Ace-trängsel med tillhörande Teenagers-konsert, Snotty-häng, Murphy's-häng, Julia-häng, O-Baren-häng, O-Baren-skivspelande, Söderkällaren-häng, Neu-kortvisit, Spy Bar-fylla, efterfestlångkörare, bakisfikande, sängliggande, kompishängande, musiklyssnande och bokläsande.

Fast inte alls i den ordningen.

En bra helg. Och jag tror det är en bra vecka som har börjat nu också.
Mycket jobb, ett par roliga möten i slutet av veckan och en hel del annat skojigt som händer.

Det här är för roligt för att inte dela med mig av...

kenka

hits