Minnen av Roskilde


 
För exakt på minuten en vecka sen satt vi i vårt camp i Roskilde och drack sextioprocentig sprit och rökte lite sötsaker. Vi hade satt campingstolarna ovanpå de nerblåsta partytälten. Det var ju ändå sista kvällen, så why bother när allt ändå är precis så förjävligt det bara går att bli.
Snart skulle vi ta med oss vår stora Bajenflagga och anstränga oss för att bana väg genom den på vissa ställen halvmeterdjupa lersörjan, till en rätt kass Basement Jaxx-spelning. Vi skulle skrika "FREJSON - HEJSON!" istället för "Where's your head at?" och vi skulle hoppa och skratta tillsammans i all misären.

Efter det skulle vi sitta uppe i granncampet några stycken. Jag, en snubbe som de kallade Kotten, en annan snubbe som hette Jens och en dansk jätte som mycket väl kunde varit såväl dörrvakt som kustjägare eller varför inte torped åt Bandidos. Vi drack öl tillsammans ett par timmar där i mörkret, och dansken spelade på en akustisk gitarr som någon hittat, men som saknade minst ett par strängar. Det var inte så kinkigt just då, hur många strängar en gitarr har. Det fanns så att säga en del värre saker att bry sig om.
Som den där sjön precis nedanför Joggis tält, dit säkert hälften av alla vi hundratals frusna själar som bodde i den kvadrat som gick under benämningen G77, gjorde våra främre behov under de värsta regnpassen när det var för jobbigt att ens ta sig de extra trettio meterna bort till staketet.

Den danske jätten spelade på sin fyrsträngade gura. Jag och Kotten och Jens sjöng en improviserad sång. Den hette "Socialgrupp 3", och vi hade stundtals ganska avancerade körstämmor där i fylledimman. Freja kom förbi, skrattade åt oss, med oss, och satte sig en stund hon också. Alla andra sov. Eller rättare sagt, de få andra som var kvar sov. De allra flesta hade redan gjort det som varje normalt funtad människa - och djur, vid sidan av kackerlackor möjligen - skulle gjort i den katastrofsituation som vi befann oss i. De hade flytt. Hem till Stockholm, Hedemora, Oslo, till hotell i Köpenhamn och mormödrar i Lund. Till exakt vartsomhelst på hela jorden utom till just de där jordhektaren strax utanför Roskilde By på Själland i Danmark.

Det var en fin sång. Vi höll på i över en halvtimme och inte en enda tältgranne klagade på oss, så jag tror nästan att de kanske höll med om att den inte var helt olidligt usel åtminstone.

När klockan började närma sig två tjatade jag på de övriga att följa med in och kolla på Justice. Festivalens allra sista konsert och en av dem jag sett fram emot allra mest. Efter mycket om och med fick jag till slut med mig Kotten in. Vi tog Bajenflaggan med oss, såklart. I Gröna (eller Arena som den visst hetat i sisådär sju år eller nåt nu) spelade nån dansk house-DJ medan roddarna fixade ordning det blinkande korset som blivit Justice signum på scen. För varje extra minut som den franska duon var försenade så märkte jag hur tröttheten slog till mer och mer i mig. Hur en vecka med brutalt hårt festande, plaskande i lerpölar, mil efter mil i gummistövlar, gråt, dekadens, regn, regn, regn, tältsovande och slitningarna mellan den totala uppgivenheten och någon sorts obeskrivlig glädje - hur en vecka med allt det där kan sätta sina väldigt djupa spår både i kroppen och i psyket.

Men så börjar de spela. De kör ett par låtar. Jag minns årets barnkörshit "D.A.N.C.E." som kanske tredje eller fjärde låt. Jag minns att jag dansade smått extatiskt en kort liten stund. Sen gick jag ut för att "vila lite en kortis bara".

Klockan halv fem vaknar jag på gruset utanför scentältet. Det är kolsvart ute, tyst sånär som på lite avlägset trummande bortifrån campingen, och några enstaka vakter som går runt och plockar skräp är de enda människor jag ser.
Jag fryser så mycket att hela käken bara fladdrar runt, men jag vet att jag måste ta halvtimmespromenaden bort till tältet. Det är det enda jag kan göra, och det enda sättet att ta sig dit. Om man så vore stekigaste killen i hela Båstad så skulle man inte kunna ta varken limo eller helikopter dit, möjligen att man med väldigt mycket list skulle kunna blåsa nån brandman att få åka med på fyrhjulingen bort, men det är knappast särskilt realistiskt, och inget man skulle kunna komma på i vinterkyla och lervälling bland misären sista natten i Roskilde.


Vet inte vad jag blir varse om först på morgonen, solljuset eller klafset från lerpölen på andra sidan tältduken, dvs ca tre centimeter från mitt huvud där jag sovit sju nätter.
Det är måndag morgon den nionde juli 2007. Roskildefestivalen är slut.

Jag sätter mig och tar en cigg. Lite vin också. Tänker tillbaka på vad som hänt under veckan. Försöker förtränga all skit och bara minnas de positiva sakerna, ljusglimtarna, skratten, vännerna.

 

Svajballens alla underbara kommentarer. Norsk-Henke första gången han drog poppers och hela ansiktet lyste upp i världens största hårdrocksleende. Den kaotiskt roliga resan med plankar-tåg och färja till Helsingborg (men inte matchen, nej, positivt tänkade var det ju!), Mia som köpte såna där fempack med stora Tuborg och bjöd alla på under den saliga Ark-konserten. Den helt makalöst bra Roky Erickson-spelningen! När Buffalo Tom spelade "Tailligths Fade" och jag flög upp till Fantomen och sjöng med i vartenda ord. Timbuk & Mapei & Damn som var så sjukt jävla bra. Och Bonde Do Role! CSS! Maher Shalal Hasch Baz och hans små snuttar av strukturerad japansk friformjazzkrukmakeri! Och Spiritualized såklart. Jason underbare Spaceman! Come on baby stop your crying! "I fuckin love you, Jason!". Ja, jag var faktiskt tvungen att skrika så, inte för att han tog nån notis alls om det ens, men ändå.
Joggi som aldrig gav upp, utan köpte rosé-Lambrusco att bjuda hela campet på varje gång stämningen blev som allra lägst och regnet bara gav sig fan på att öka.
Kalle Bylund och allt han hade i sina fickor. Zeta, den underbare campleadern, och Bajen Camps årliga presentationstal där alla applåderar varann och startar hejarklackar om någon råkar "fylla jämt" (vara där för första, femte, tionde, femtonde gången etc). Kringlan, vin-haggan, som ihop med Freja precis som förra året drack Dagens mest hela tiden. Dunken med HB som gick runt och räddade mitt humör en natt när tårarna inte bara var nära. Fantomen, Dennis och Co för alla sånger. Gabi för det oavbrutna skrattandet på vår "nattklubb".
André, med festivalens kanske minsta/lägsta/sunkigaste tält av alla, men med ett glatt humör ändå.
Jenny, Richard & Leila (fast ni drog hem tidigt!), Niclas, Brozan, Susie, Mia, Jocke, Hannele och alla alla alla andra!
Måndagen i solen på ett torg i Köpenhamn med Joggi och André.

Såhär en vecka efteråt - när mina vita sneakers i och för sig fortfarande är bruna och mina väskor fortfarande luktar vagt av mögel, men i övrigt är det mesta återställt till normaliteten - ja, då kan man ju faktiskt få för sig att det var rätt fint därnere trots allt.

Kommentarer:
Postat av: Cliff Hanger

Verkar som att du är riktigt bra bortaresamaterial. Forza! :-)

Postat av: Frida

Fint skrivet.

2007-07-16 @ 00:51:14
Postat av: Rebecca

Trauma. Kommer du att åka tillbaka?

2007-07-16 @ 09:51:47
URL: http://nixon.blogg.se
Postat av: gustav

Cliff Hanger: Heh, ja, det är jag väl kanske. Har väl blivit en del bortamatcher genom åren ja. Får se om man har råd, tid och möjlighet att åka ner till Utrecht nästnästa helg också kanske!
Frida: Tack!
Rebecca: Jag tror faktiskt jag är så urbota blåst att jag redan längtar dit igen ja. Det är nåt speciellt med Roskilde som jag har väldigt svårt att släppa, oavsett regn, ångest, lera och misär.
/g

2007-07-16 @ 10:34:07
URL: http://gurkbasurken.blogg.se
Postat av: Kalle B.

Jag, André, Lina och en knäsovande Svajjet satt i svartklubben när ni drog av Socialgrupp 3. Vi trodde du var på väg till campet. Jag tyckte mig höra Joggi i kören också. Men det förnekade han bestämt. Ses på fredag om inte annat.

2007-07-16 @ 13:08:16
Postat av: Freja

Kalle - hur knäsover man? Du får visa på fredag om inte annat.
Gustav - jag tycker det var en rätt förträfflig sammanfattning ändå. Och jag längtar dit igen jag också.
Förresten ska jag skicka dig inspelade Socialgrupp 3!

2007-07-16 @ 13:43:12
URL: http://frejson.blogspot.com
Postat av: gustav

Kalle: Och eftersom ni inte klagade så måste vi ju alltså sjungit ganska fint, inte sant! Joggi var inte med och sjöng.
Ses på fredag ja, om inte förr!
Frejson: Ja, skicka!

2007-07-16 @ 15:19:18
URL: http://gurkbasurken.blogg.se
Postat av: gustav

Nu också med en riktigt munter bild, foto av Kringlan!
/g

2007-07-16 @ 15:49:06
URL: http://gurkbasurken.blogg.se
Postat av: Rasmus

Oooh, vackert! Efterbearbetar just Exit-festivalen i Novi Sad, så jag känner igen känslorna. Eller, eh, inte de av verklig misär.


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits