En fotbollshelg

Det har varit mycket fotboll i helgen. Av blandad karaktär och från åtminstone tre olika länder och ligor. Eftersom jag saknar tilgång till betalkanalerna så jag får nöja mig med det vanliga kabelutbudet, som dock inte är fy skam alls nuförtiden.
Har igår och idag sett större eller mindre delar av Helsingborg-IFK Göteborg, Barcelona-Athletic Bilbao, Cagliari-Inter, Real Madrid-Athlético Madrid samt just i detta nu Valencia-Gimnàstic.
Lägg till nypremiären av FC Z också så blir et rättså många timmar med det gröna fältets schack de senaste två dygnen.
Bäst var överlägset Madrid-derbyt ikväll, där Athlético inledde som om de fått amfetaminpilar skjutna i röven. Stenhårt tempo, grymt derbytuff stämning, massvis med gula kort och ännu fler ruffar och bensparkar. Guti låg nästan lika mycket som han stod upp. Maniche, Petrov, Seitaridis och Agüero var bitvis strålande i det rötvitrandiga bortalaget.
Real hade grova problem i de offensiva uppspelen, där det ofta blev missförstånd i sista passningen, och där Reyes väldigt många gånger sprang i sololäge förgäves väntades på passningar.
Kvitteringen i slutet av första halvlek var grymt orättvis, då Athlético hade 5-0 i avslut och ägde matchen totalt fram till dess.

Jag gillar verkligen det faktum att ett av världens största och rikaste lag, fyllt av galacticos och med en bänk bestående av superstjärnor som Ronaldo, Beckham, Robinho, Raúl Bravo och Cassano - att ett sånt extremt stort lag ändå inte kan dominera en match mot sina småbröder i huvudstadens andralag. Snarare var det ju faktiskt Athlético som var närmast segern på smockfulla Santiago Bernabeu ikväll.
Det är väl som det brukar heta lite av fotbollens charm.

Förresten så gillar jag verkligen spansk fotboll överhuvudtaget. La Liga är antaglien världens bästa liga, jag ser lite för lite av Premier League för att vara helt säker tyvärr, men att det är den mest underhållande kan jag nog våga påstå ändå.
Förra veckans stormöte mellan Valencia och Barcelona var en av de bättre fotbollsmatcher jag sett sen VM.

Jämför gärna med en halvbra Serie A-match som Cagliari-Inter. Där är tempot lägre, spelargnället  och filmningarna flerdubbelt, hårdheten densamma fast mycket fulare, läktarna bara halvfulla och framförallt så är fotbollen i allmänhet rätt mycket defensivare och tråkigare.

Då kan till och med lilla Allsvenskan glänsa till, med en match som Helsingborg-Göteborg igår. För även om det var lite väl mycket snedsparkar och tjongbollar så visade ändå en kille vid namn Henke Larsson en liten anledning till varför han fick kvällstidningskampanjer om att spela i landslaget medan hans kollega på Z fortsätter sätta dobbarna före målskyttet.

Svensk fotbolls andra Z-anknytning, FCZ, är som sagt tillbaka, och inte alls i samma klass som förra säsongen, tycker jag det känns som direkt. Tror det kan bero på att förra året fick karaktärerna sakta växa fram för oss tittare. Vi fick lära känna profilerna, se hur de utvecklades eller fortsatte göra dråpliga misstag och kasta ur sig oslagabara oneliners. Och vi lärde oss att tycka om dem, känna för dem, skapa en relation till, och med, dem.
Nu är de mediakändisar hela bunten, alla är fullt medvetna om det och då blir det dessvärre därefter också.  Lite själlöst och småmysigt, men utan det så nödvändiga hjärtat som var seriens signum förra säsongen.
Synd, men jag kommer såklart att fortsätta kolla ändå.

Och imorrn är det Hammarby-Malmö. Flera nya avstängningar, och det sägs att såväl Toni som Pétur sållat sig till de skadades klubb idag.
Det borde betyda att vi startar med PFO bredvid Pållen på topp, och ett mittfält med Jeff och Lolo på kanterna samt Eguren och Fisken centralt. Backlinjen är, så när som på Max, intakt sen derbyt, alltså David-Gunnar-José-Stoor. Och Ante är nog rätt given i mål ett tag framöver, efter Bennys tveksamma insats mot Blåvitt.
Bajen har för övrigt med stor sannolikhet en av de bästa ickedisponibla (skadade/avstängda) elvorna som Allsvenkan kan ha skådat på länge:
Målvakt: Saknas.
Backlinje: Sleyman-Marteinsson-von Schlebrügge-Saarenpää.
Mittfält: Zengin-M. Jensen-P. Andersson-E. Johansson.
Anfall: Nhleko-Piñones-Arce.

Sex av dessa är eller har varit A-landslagsmän i Sverige, Island respektive Sydafrika, och ytterligare en är given i U21-landslaget.

Det är Hammarby 2006 i ett nötskal. Vi har använt 27 olika spelare i Allsvenskan hittills i år.
Vinner vi imorrn är vi med och kämpar igen, det är en smärre bragd nästan efter all skit som har hänt.



Kommentarer:
Postat av: maartin

jag är fortfarande helt knäckt över hur bra stoor var i derbyt, hoppas det fortsätter!

2006-10-02 @ 13:41:14

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits