Fyra dagar med Levellers

En fredagkväll i juli 1993
Mina vänner Klas, Thomas, Per och Mattias har just köpt en "sommarbil" tillsammans. En rostig gammal Volvo PV för femtusen spänn, som de planerat att sälja lagom till att löven börjar gulna nån gång i september ungefär. Jag sommarjobbar som vanligt på Posten och kan därför inte följa med dem ner till Danmark och Tyskland och leva det där Jack-sommar-livet vi drömt så mycket om. Så medan jag springer i trappor i Sundbyberg sitter mina kompisar och dricker tvåkronorsöl på en färja till Tyskland. Men när fredagen kommer tar jag tåget ner till Jönköping och möter upp dem. Det är endagsfestival i stan med band som Popsicle, Wannadies, Easy och Pleasurehouse, men den stora huvudattraktionen är naturligtvis brittiska crustpunk-bandet Levellers.
Vi är nog ett par tusen personer som begett oss till Jönköping denna sommareftermiddag, men de enda två minnen jag har såhär snart fjorton år senare är att vi pogo-hoppade till "One Way", och att jag drack lite för mycket av den Tysklandsinköpta Tequilan så jag avslutade natten med att ligga och spy på en parkeringsplats bakom den där rostiga PVn.


En höstdag 1993

Tidningen Pop är det hippaste som finns i det land jag nyss upptäckt att jag lever i. Indielandet med Hannas Krog, Pet Sounds, Tre Backar, Tantogården, Brainpool, Blur, DJ Krush och London-resor minst två gånger om året. Jag och min brorsa har nyligen startat vårt egna fanzine Nowhere, döpt efter Ride-skivan naturligtvis och efter ett brev från Terry Ericsson där han klagat på det pubertala och studentikosa namnet Finis Malorum ("slut på eländet").
Av någon anledning är jag på väg in på Pop-redaktionen. Jag tror jag var rätt nervös. Alla de där namnen satt ju där liksom. Lokko, Gradvall, Terry, Kjell Häglund, Pietro Maglio, Sebastian Stebe...Föraktet i blicken när Andres ser vad jag har på mig är obeskrivbar.
"Du kan ju för fan inte komma in här med en jävla Levellers-t-shirt, Gustav!".
Få band i musikhistorien är lika bespottade, lite fantastiskt otrendiga och står för så ofantligt usel smak, stil och klass som folkrockhippieclownerna i Levellers.


Söndag 3 juli 1994
Alla som är över 20 minns sommaren 1994 som igår. Den brännande värmen, Brolins hoppsnurr, Dahlins skalle, Kenneth Andersons pickadoller, Ravellis jönseri, frisparken och hela långa kvartsfinalen mot Rumänien... Allt det där är evigt inetsat i den svenska folksjälen. Men för mig var sommaren 1994 inte bara Fotbolls-VM, även om jag också stod där i Rålis och sjöng om guldgrävare som korsat Atlanten medan vi hyllade Teddy Lucic och The Great Pontus Kåmark.
Sommaren 1994 tog jag studenten. Sommaren 1994 var min första sommar då jag kände mig fri, på det där tonårsgulliga Lundell-sättet.
Vi drog till Roskilde för första gången. Jag och Lasse hängde i Köpenhamn två dar ihop med Linköpingskillarna K-A och Jonas med vänner. Sov utomhus, i en park/vägkorsning ena natten och mitt på Rådhusplatsen andra. Kollade på Sverige-Brasilien på en alldeles för lyxig bar för våra trasiga jeans-shorts.
Gåshuden när vi stod på perrongen i Köpenhamn och såg natt-tåget från Stockholm rulla in med vagn efter vagn av ryggsäcksbärande fulla ungdomar. Såna där lägen när man äger världen. När inget kan gå fel. Robban, Stefan, Ulle och de andra hade suttit uppe i rök-kupén med några gram maja hela natten. Ulle ringde hem till föräldrarna från station och sa att hon var i Danmark. De blev inte så jätteglada direkt.
Väl framme i Roskilde är jag nästan stum av beundran. Det är så gigantiskt, så enormt och så jävla flummigt. Flummigt var ett ord man använde då för att beskriva något häftigt, och när man är arton år, läst Jack Kerouac och just tagit studenten så finns det inte så mycket häftigare än Roskildefestivalen.
Det blev söndag, sista natten med gänget och Sverige-Saudiarabien i åttondel borta i USA. Någon, kan ha varit Claes Lettes brorsa möjligen, hade med sig en batteridriven fyratums camping-TV som med svartvit brusig bild och ihop med svenska radiosporten fick ledsaga oss genom matchen.
Tror vi var uppåt trettio man i ett militärtält försökandes lista ut vilket lag som hade bollen egentligen.
Direkt efter matchen går 20 000 firande svenskar med blågula flaggor in mot stora scenen. Jag träffar Jutte som var ordförande i Bajen Fans och vi sjunger sånger ihop. Lyckliga, somriga och på Levellers-konsert helt plötsligt.
Minns inget alls av själva konserten. Antar att jag gastade med i "One Way" igen.
Antar att jag älskade det.


Söndag 11 mars 2007
Det är årets varmaste dag hittills. Jag sitter med Dana och Sanna på Edenborg, dricker kaffe och äter tonfiskmacka. Solen skiner och vi är lagom bakfulla utan den allra värsta söndagsångesten. Bestämmer oss för att årets första utomhusöl ska drickas och köper alltså ett sexpack som vi delar på nere vid vattnet på Skeppsbron.
Solen går i moln, sexpacket är slut och Skeppsbar tvärsöver gatan lockar alltför väl. Cissi, Kringlan, TIAC-Fredrik och Fredrik Grahn dyker upp. Några öl dricks, lite klyftpotatis äts och så vid femtiden kommer jag och Dana på att det är Levellers på Nalen, och det bara måste vi ju gå på. Är man lite salongsberusad årets första vårsöndageftermidag och sitter med vänner och blir sentimental så är ju en Levellers-konsert helt given. Lyckas efter ett gäng förvirrade telefonsamtal styra upp gästlista och vid nio ramlar vi in på ett Nalen fullsatt av människor med lumparskjortor, tuppkammar, dreads, t-shirts så urtvättade att man endast vag kan ana den där ringen som blivit nån slags symbol för Levellers genom åren. Tror inte nån på hela Nalen är en dag under 25, inte många under 30 ens.
Levellers själva ser rent ut sagt förjävliga ut. En gubbe i övre 40-årsåldern med blonderat hår och batiktröja hoppar runt med en elfiol och påminner mest om en dåligt spelad parodi på Näcken. En annan snubbe har dreads ner till knäna som han viftar runt med. Vi sjunger med i "Carry Me" och "15 years". Känner mig inte som sjutton igen, snarare som sjuttio år gammal, och försöker pogo-dansa lite ironiskt.
Men det är kul nånstans ändå. Som en freakshow, som en kort nostalgitripp för en kväll... Och i extranumret får jag till slut skrika "There's only one way of life, and that's your own..." för allra sista gången.

Kommentarer:
Postat av: David

Herrejävlar vilken resa i minnenas labyrint, tack! Hade även jag ett osunt förhållande till Levellers runt 93-94, men kan helt och hållet skylla det på en tre år äldre flickvän som borde vetat bättre än att leda in mig på irrvägar. Hade ingen aning om att dom spelade, hade varit roligt att se dom, gjorde tyvärr aldrig det när det begav sig.

Postat av: egefur/lefty

Åhå, tack för den Gustav. Jag satt på allvar här igår och funderade över vad mitt tonårs-jag skulle ha sagt till mig om att missa Levellers när man befinner sig i samma stad? Nu känns det dock helt ok att det tog slut mellan mig och dem för över tio år sedan...
Fem bästa Levellers-konserterna;
1.Hultsfred 92 (fortfarande på all time-topp 5 någonsin. mitt första hultsfred och min första konsert på hawaii-scenen dessutom. 15 years, One way, Boatman, England my home osv)
2.Roskilde 94 (tja, ungefär samma känslor som i texten, minns egentligen inte heller konserten men som avslutning på mitt första roskilde, strax efter studenten, och efter seger över saudie-arabien var allt i hela världen fantastiskt!)
3.Karlskrona 93 (den kortvariga satsningen på festival för vår lilla musikförening slutade med 300 000 i förlust, men Levellers var de enda som drog folk iaf, tyvärr spelade de ju bara en dag av tre)
4.Hultsfred 95 (fortfarande kul, och nu körde de ju Dirty Davey och Subvert dessutom)
5.Mejeriet typ 96 (nja, nu var jag nog på väg någon annanstans...)

2007-03-12 @ 22:53:12
Postat av: Larsss

Grymt bra skrivet Gustav! Man tackar...

Är det inte dags för en uppdatering av dina spelningar snart?

2007-03-13 @ 10:59:29
URL: http://www.nuovesenzioni.blogspot.com
Postat av: gustav

David/Egefur: Mm, det var 90% nostalgi, 7% dans och 3% bara pinsamt i söndags.

Larsss: Jo, jag har ett gäng nya roliga spelningar så det kan jag väl lägga upp snart då.

/g

2007-03-13 @ 11:43:12
URL: http://gurkbasurken.blogg.se
Postat av: En annan skildring

http://www.stockholmsposten.se/

2007-03-14 @ 11:06:22
Postat av: Lidbom

Och idagens SvD är Birger Schlaugs dotter emot nya gymnasiebetygssystemet. Iklädd Levellers-tröja, såklart.

2007-03-15 @ 09:30:50

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits